Internetadministrerad behandling har i många studier uppvisat samma effektstorlekar som traditionell terapi, men det finns ännu begränsade kunskaper om vilka patienter som lämpar sig bäst för behandling via Internet. Syftet med denna studie var att pröva vilka faktorer som predicerar behandlingsutfall vid Internetadministrerad kognitiv beteendeterapi och Internetadministrerad psykodynamiskt orienterad terapi för generaliserat ångestsyndrom (GAD). Underlag för studien är deltagare från en randomiserad kontrollerad studie (N = 81), vilken jämför effekten av de två behandlingarna med en kontrollgrupp (väntelista). Föreliggande studie omfattar 45 deltagare från de två behandlingsgrupperna. Som huvudutfallsmått beräknades Penn State Worry Questionnaire - residual gain scores, vilket ger ett mått på deltagarnas grad av individuell förändring.

Tvångssyndrom består av obsessioner och kompulsioner och drabbar cirka två procent av befolkningen. Efter avslutad behandling är det många patienter som återfaller. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida tilläggsbehandling administrerad sex månader efter initial Internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (KBT) minskar risken för återfall och ökar andelen patienter som uppnår remission, vilket inte tidigare prövats. 97 deltagare, som redan erhållit internetadministrerad KBT, randomiserades till att ingå i behandlingsgrupp eller kontrollgrupp. Tilläggsbehandlingen bestod av tre veckor internetadministrerad KBT med fokus på att fasa ut behandlarens funktion till deltagarens närmaste omgivning.

Inom ramen fo?r IVIN- projektet avsa?g fo?religgande studie att explorativt underso?ka vilka variabler som kan moderera behandlingsutfallet i en internetadministrerad KBT-behandling fo?r personer som upplever sva?righeter att reglera ilska, aggressioner eller utagerande beteenden i na?ra relationer. Sextiofem personer inkluderades och randomiserades till de tva? betingelserna behandlingsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=33). Aktuell studie baserades pa? resultaten fo?r de deltagare som fyllt i fo?r- och efterma?tning (n = 59).

Syftet i denna studie var att granska närmare hur kognitiv beteendeterapi (KBT) eventeullt kan leda till att individer gör beteendeförändringar. För att kunna granska kognitiv beteendeterapi i ett sammanhang, valdes sömnprogram som ett exempel där det arbetas med kognitiv beteendeterapi som metod. I studiens undersökning valdes att genomföra intervjuer för att uppnå ett relevant resultat som sedan kan bearbetas och analyseras i denna studie. Metoden var att intervjua två terapeuter som arbetar med KBT, samt göra telefonintervjer med deltagare som medverkat i sömnprogram baserat på KBT. Utifrån intervjuerna kunde sedan en redogörelse och jämförelse utföras på resultatet för att möjligen kunna se hur kognitiv beteendeterapi eventuellt kan påverka individerna till en beteendeförändring. Resultatet visade på att inom kognitiv beteendeterapi finns det olika moment som deltagarna ska följa.

En deskriptiv litteraturstudie genomfördes för att undersöka vilka symtom vid sjukdomen fibromyalgi som lindrades av kognitiv beteendeterapi och mindfulness. Resultatet visade att kognitiv beteendeterapi minskade symtomen smärta, trötthet, ångest, depression, stelhet samt ger en förbättrad sömn. Mindfulness minskade symtomen smärta, depression samt ger en förbättrad sömn. Denna kunskap kan användas av sjuksköterskor i omvårdnaden av patienter med sjukdomen fibromyalgi. Resultatet tyder på att kognitiv beteendeterapi och mindfulness kan vara ett alternativ till den farmakologiska behandlingen..

Fem terapeuter, samtliga psykologer har intervjuats. Frågeställningarna har varit; i vilkengrad är kognitiv beteendeterapi användbar för behandling av patienter med Aspergerssyndrom? Hur behöver kognitiv terapi tillämpas för personer med Aspergers syndrom?Samtliga terapeuter menar att kognitiv beteendeterapi är en användbar metod, men denbehöver modifieras för att passa patientgruppen. De lyfter fram att språket som terapeutenanvänder bör vara konkret och utan metaforer. Om beteendeanalys används så har deförenklat denna; känslor och kroppsförnimmelser är inte med.

Patienters upplevelser av internetbaserad självhjälpsbehandling är ett obeforskat område inom psykoterapiforskningen. I syfte att utforska upplevelser av att genomgå internetadministrerad kognitiv beteendeterapeutisk självhjälpsbehandling mot depression intervjuades 12 deltagare. Tematisk analys genererade de övergripande kategorierna:Läsa och göra; Någon som.. bryr sig; Det svåra är det givande samt Orden man bär med sig. Mönster av upplevelser och förändringsprocesser i informanternas berättelser föll ut i tre grupperingar: Noviser, Lärjungar och Mästare.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett starkt växande folkhälsoproblemen i västvärlden. Depression klassas som en av de mest krävande sjukdomar att leva med. Behandlingar som vanligen används vid depression är kognitiv beteendeterapi och medicinering med SSRI.Syfte: Att belysa hur SSRI eller kognitiv beteendeterapi upplevs av patienter med depression utifrån ett livsvärldsperspektiv.Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktivt synsätt där artiklarna analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Rädslan av biverkningar vid medicinering med SSRI är frekvent samt förekomsten av stigmatisering. Trots detta finns också upplevelser av att medicinen räddat patienters liv. I början upplevs ofta KBT som svårt att ta till sig.

GAD är en vanligt förekommande psykiatrisk åkomma och behovet att utveckla behandlingsformer som kan nå fler ur denna patientgrupp är stort. Syftet med denna randomiserade kontrollerade studie, Origo2, var att replikera den åtta veckor långa kognitiva beteendeterapeutiska behandling som genomförts i studien Origo 2006, och att pröva om en motsvarande internetadministrerad psykodynamisk behandling skulle få lika god effekt. Utfallsmåtten var åtta självskattningsskalor samt kliniska bedömningar av diagnos och psykisk hälsa. Sammanlagt deltog 81 personer i 3 grupper med 27 personer i varje, varav en väntelistkontroll. Resultaten visade signifikanta förbättringar för båda de aktiva behandlingarna vid eftermätning samt vid 3-månadersuppföljning.

Syftet med fo?religgande randomiserade kontrollerade studie var att underso?ka effekten av Internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) vid olika former av a?tsto?rningsproblematik. Behandlingen pa?gick i a?tta veckor och baserades pa? beteendeterapi (BT) med inslag av Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Behandlingen inkluderade en skra?ddarsydd del som riktades mot vanliga komorbida tillsta?nd vid a?tsto?rningar.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse och insyn i vad kognitiv beteendeterapi- KBT är, och ta reda på om den stökiga skolmiljön som ofta förekommer, kan förbättras med hjälp av KBT. Våra forskningsfrågor behandlar: Vad är kognitiv beteendeterapi? Vilka förutsättningar krävs bland personalen för att arbeta med KBT vid en skola? När kan det vara lämpligt att pedagogerna i skolan använder sig av KBT? Hur använder pedagogerna KBT i skolan. Studien har genomförts genom bearbetning av relevant litteratur. En kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger har genomförts och bearbetats.

En tiondel av Sveriges befolkning är drabbade av tinnitus så chansen är stor att svenska sjuksköterskor träffar på individer drabbade av detta fenomen i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om tinnitus hos allmänsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, med två specifika frågeställningar. Den första var vilket bevis det finns för ett samband mellan tinnitus och depression, ångest, kognitiva besvär och sömnbesvär. Den andra frågeställningen handlade om på vilket sätt som kognitiv beteendeterapi har effekt på tinnitusrelaterade besvär. Metoden för den systematiska litteraturöversikten var Goodmans sju steg modifierad av Willman et al (2006), och ett modifierat protokoll av Carlsson & Eiman (2003) användes för att kvalitetsbedöma de artiklar som hittats i litteratursökningen.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest evidens vid social fobi, och på senare år har även guidad självhjälp baserad på KBT visat goda resultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) är en del av den tredje vågens KBT och har visat lovande resultat vid ångestsyndrom. Företrädare för ACT har varnat för riskerna med tekniker för att utmana negativa automatiska tankar. Studien syftar till att med en single case experimentell design med multipel baslinje (N=9) studera effekterna av kognitiv omstrukturering (KO) och kognitiv defusion (KD) i form av guidad självhjälp på social ångest, socialt undvikande, psykologisk flexibilitet, defusion, samt frekvens av och trovärdighet hos negativa automatiska tankar. Resultaten visade att KO och KD inte enbart påverkade de processer som teorierna predicerar utan även den andra behandlingens processer..

Studien är en första utforskande studie kring kognitiv beteendeterapi isjälvhjälpsformat vid förlossningsrädsla. Studien undersöker ävensambanden mellan förlossningsrädsla och katastroftankar respektiveundvikande. 15 förlossningsrädda kvinnor rekryterades viaspecialistmödravården. Kvinnorna randomiserades till antingenbehandlingsgrupp som erhöll KBT i självhjälpsformat samt sedvanligbehandling eller kontrollgrupp som erhöll sedvanlig behandling.Kvinnorna uppvisade höga nivåer av förlossningsrädsla,katastroftankar kring förlossningssmärta och ångest. Resultaten visaratt katastroftankar kring förlossningssmärta respektive undvikande iform av vilja till kejsarsnitt har ett samband med förlossningsrädsla.Effekterna av självhjälpsbehandlingen var svåra att utvärdera dådeltagarantalet var lågt och få deltagare fullföljde behandlingen.Varken behandlingsgrupp eller kontrollgrupp uppvisade tydligaförändringar mellan för- och eftermätning.

Den föreliggande studien syftade till att utvärdera behandlingseffekten av den kognitiva beteendeterapin som bedrivs av terapeutkandidater vid psykoterapimottagningen på Karlstads universitet, med fokus på hälsorelaterad livskvalitet. Dessutom ämnade studien undersöka effekter på optimism och symptombild. Upprepad mätning användes och studien innefattade en behandlingsgrupp (n = 21), som erhöll kognitiv beteendeterapi under i genomsnitt 10,7 sessioner och en kontrollgrupp (n = 14), som stod på väntelista i genomsnitt 8,6 veckor.Resultatet av studien antyder en förbättring hos klienterna i behandlingsgruppen avseende delar av hälsorelaterad livskvalitet och optimism samt en minskning av ångestsymptom. Efter närmare 11 terapisessioner förbättrades klienterna i behandlingsgruppen signifikant avseende allmän hälsa (p = 0,028) och uppvisade en signifikant ökning gällande optimism (p = 0,027). Dessutom förbättrades klienterna beträffande flera områden inom psykisk hälsa samt uppvisade en minskning av ångestsymptom.